Falska ID-handlingar.
Inledning
De flesta arbetsgivarna i Sverige identifierar sig inte med debatten om arbetslivskriminalitet. Många arbetsgivare bedömer därför inte att åtgärder mot problematiken är nödvändig. Samtidigt är stora delar av svenskt arbetsliv idag inte medvetna om det faktum att de bidrar till skuggsamhället och till den organiserade brottsligheten genom bristande ID-kontroller på sina egna anställda. Man vet helt enkelt inte vem man anställer, tar referenser på eller genomför bakgrundskontroll på. Det här leder till stora risker. Både för arbetsgivaren individen och samhället.
I Sverige har vi en lång tradition av att lita på att människor är de personer som de utger sig för att vara. Sedan ca 10 år tillbaka finns det anledning av att utvärdera vår syn på detta. Idag uppskattar svenska myndigheter att en stor mängd människor lever under falska identiteter i landet.
Dagens falska ID-handlingar och falska arbets- och uppehållstillstånd är mycket välgjorda och svåra att avslöja. Syftet är att individen ska kunna etablera sig i samhället med sin nya identitet och ID-handlingarna ska kunna användas både i kontakt med myndigheter och arbetsgivare.
De falska ID-handlingarn är enkla att få tag på. De kan köpas öppet på nätet men kan även köpas på kredit direkt av kriminella organisationer, med löfte om arbete och boende i Sverige.
Antalet utsatta människor som inte kan använda sina egna identiteter i samhället har under den här 10 årsperioden ökat. Individerna ställs ofta inför två val. Arbeta svart för ett arbetskriminellt företag, eller vända sig till organisationer som tillhandahåller falska ID-handlingar för att sedan etablera sig på den vita arbetsmarknaden. Människor som hamnar i den här situationen representerar alla åldrar och består av både män och kvinnor.
Handeln med falska ID-handlingar är en global miljardindustri. Den är även starkt sammanflätad med människosmuggling, trafficking, företagsspionage och terrorism.
Dagens falska ID-handlingar och falska arbets- och uppehållstillstånd är mycket välgjorda och svåra att avslöja. Syftet är att individen ska kunna etablera sig i samhället med sin nya identitet och ID-handlingarna ska kunna användas både i kontakt med myndigheter och arbetsgivare.
De falska ID-handlingarn är enkla att få tag på. De kan köpas öppet på nätet men kan även köpas på kredit direkt av kriminella organisationer, med löfte om arbete och boende i Sverige.
Antalet utsatta människor som inte kan använda sina egna identiteter i samhället har under den här 10 årsperioden ökat. Individerna ställs ofta inför två val. Arbeta svart för ett arbetskriminellt företag, eller vända sig till organisationer som tillhandahåller falska ID-handlingar för att sedan etablera sig på den vita arbetsmarknaden. Människor som hamnar i den här situationen representerar alla åldrar och består av både män och kvinnor.
Handeln med falska ID-handlingar är en global miljardindustri. Den är även starkt sammanflätad med människosmuggling, trafficking, företagsspionage och terrorism.
Tystnadskultur
På arbetsmarknaden hanteras ärenden kopplat till falska ID-handlingar som enskilda händelser. Rädslan för negativ varumärkesexponering, ansvar för enskilda individer och risk för böter och intäktsbortfall gör att många fall endast hanteras internt med högsta diskretion. Problemets omfattning betraktas därför sällan i sin helhet och viktig kunskapsspridning går förlorad. Det är därför först vid poliskontroll som förfalskningarna avslöjas för allmänheten. Exempelvis vid väg- eller arbetsplatskontroller.
Slarv och naivitet
Att genomföra en korrekt ID-kontroll utan teknisk utrustning att tillgå, kan upplevas som obekvämt för den som ska genomföra kontrollen. Därför jämförs sällan fotot på ID-handlingen med individen, ingen kontroll av signatur och giltighetstid genomförs och inga kontrollfrågor om längd, födelseort, nationalitet och födelsedatum ställs. Granskning av säkerhetsdetaljer och jämförelse mot referensdatabas för att kontrollera äkthet är även det sällan förekommande. För att undvika att behöva upplevas som påträngande, utgår därför många från att personen är den person som den utger sig för att vara.
Bristande verktyg och okunskap
En rekryterande chef har ofta varken teknisk utrustning eller kompetens för att genomföra en riktig identitetsvalidering. Det är även vanligt med låg medvetenhet om problemets storlek, dess risker och om dokumentförfalskningar generellt.
Digitalisering
Idag är stora delar av företags rekryteringsprocesser digitaliserade.
ID-kontroller, som syftar till att säkerställa att individen verkligen är den person som den utger sig för att vara, är i dessa processer ofta bristfälliga. Det räcker inte med att titta på en uppehållen ID-handling via ett digitalt möte eller att titta på en inskannad bild av ID-handlingen, för att säkerställa en identitet. För att kunna genomföra en riktig ID-validering krävs ett fysiskt möte av utbildad personal. Ofta med hjälp av elektronisk utrustning.
eID
Det har blivit vanligt att arbetsgivare anser att processen för att signera ett anställningsavtal med hjälp av ett eID, fyller funktionen för kontroll av identitet inför anställning.
eID:n är framför allt framtaget för att få åtkomst till sina egna uppgifter, exempelvis bankinformation. Där funkar det i regel bra så länge man inte lämnar ut sina uppgifter till någon. Kriminella har däremot sedan länge använt eID för att manipulera andra typer av identifieringsprocesser, där e-ID:n säljs och byts mellan användare.
Det förekommer även att eID:n ställs ut till individer efter att dessa har identifierat med hjälp av falska identiteter.
Vid identifiering med eID så träffar man dessutom sällan individen vid det faktiska identifieringstillfället, vilket resulterar i att man inte kan vara säker på om det är den faktiska individen som ska anställas som identifierat sig. Vid identifiering med eID kan inte heller säkerställande av rätt till arbete genomföras.
Bakgrundskontroller, säkerhetsprövning och referenstagning
Detta är viktigt redskap för att se till att företaget har rätt beslutsunderlag inför en nyrekrytering. Men om man inte har startat processen genom att säkerställa vem man egentligen gör bakgrundskontrollen, säkerhetsprövningen eller referenstagningen på, så är dessa inte meningsfulla. Många företag lever med en falsk trygghet efter att har implementerat dessa verktyg i sin rekryteringsprocess, men har missat att säkerställa identiteten på den man har anställt.
Handlingsplaner och rutiner
Företag är många gånger duktiga på processbeskrivningar för alla olika händelser och skeenden på företaget. Det saknas däremot ofta processbeskrivning för hur organisationen och den enskilde medarbetaren ska agera när man upptäcker en förfalskad ID-handling eller arbetstillstånd i rekryteringsprocessen eller hos en befintlig anställd. Även dokumentation om hur identitetskontrollen ska genomföras, vad som ska kontrolleras och hur det ska lagras är en vanlig brist hos många organisationer.
På arbetsmarknaden hanteras ärenden kopplat till falska ID-handlingar som enskilda händelser. Rädslan för negativ varumärkesexponering, ansvar för enskilda individer och risk för böter och intäktsbortfall gör att många fall endast hanteras internt med högsta diskretion. Problemets omfattning betraktas därför sällan i sin helhet och viktig kunskapsspridning går förlorad. Det är därför först vid poliskontroll som förfalskningarna avslöjas för allmänheten. Exempelvis vid väg- eller arbetsplatskontroller.
Slarv och naivitet
Att genomföra en korrekt ID-kontroll utan teknisk utrustning att tillgå, kan upplevas som obekvämt för den som ska genomföra kontrollen. Därför jämförs sällan fotot på ID-handlingen med individen, ingen kontroll av signatur och giltighetstid genomförs och inga kontrollfrågor om längd, födelseort, nationalitet och födelsedatum ställs. Granskning av säkerhetsdetaljer och jämförelse mot referensdatabas för att kontrollera äkthet är även det sällan förekommande. För att undvika att behöva upplevas som påträngande, utgår därför många från att personen är den person som den utger sig för att vara.
Bristande verktyg och okunskap
En rekryterande chef har ofta varken teknisk utrustning eller kompetens för att genomföra en riktig identitetsvalidering. Det är även vanligt med låg medvetenhet om problemets storlek, dess risker och om dokumentförfalskningar generellt.
Digitalisering
Idag är stora delar av företags rekryteringsprocesser digitaliserade.
ID-kontroller, som syftar till att säkerställa att individen verkligen är den person som den utger sig för att vara, är i dessa processer ofta bristfälliga. Det räcker inte med att titta på en uppehållen ID-handling via ett digitalt möte eller att titta på en inskannad bild av ID-handlingen, för att säkerställa en identitet. För att kunna genomföra en riktig ID-validering krävs ett fysiskt möte av utbildad personal. Ofta med hjälp av elektronisk utrustning.
eID
Det har blivit vanligt att arbetsgivare anser att processen för att signera ett anställningsavtal med hjälp av ett eID, fyller funktionen för kontroll av identitet inför anställning.
eID:n är framför allt framtaget för att få åtkomst till sina egna uppgifter, exempelvis bankinformation. Där funkar det i regel bra så länge man inte lämnar ut sina uppgifter till någon. Kriminella har däremot sedan länge använt eID för att manipulera andra typer av identifieringsprocesser, där e-ID:n säljs och byts mellan användare.
Det förekommer även att eID:n ställs ut till individer efter att dessa har identifierat med hjälp av falska identiteter.
Vid identifiering med eID så träffar man dessutom sällan individen vid det faktiska identifieringstillfället, vilket resulterar i att man inte kan vara säker på om det är den faktiska individen som ska anställas som identifierat sig. Vid identifiering med eID kan inte heller säkerställande av rätt till arbete genomföras.
Bakgrundskontroller, säkerhetsprövning och referenstagning
Detta är viktigt redskap för att se till att företaget har rätt beslutsunderlag inför en nyrekrytering. Men om man inte har startat processen genom att säkerställa vem man egentligen gör bakgrundskontrollen, säkerhetsprövningen eller referenstagningen på, så är dessa inte meningsfulla. Många företag lever med en falsk trygghet efter att har implementerat dessa verktyg i sin rekryteringsprocess, men har missat att säkerställa identiteten på den man har anställt.
Handlingsplaner och rutiner
Företag är många gånger duktiga på processbeskrivningar för alla olika händelser och skeenden på företaget. Det saknas däremot ofta processbeskrivning för hur organisationen och den enskilde medarbetaren ska agera när man upptäcker en förfalskad ID-handling eller arbetstillstånd i rekryteringsprocessen eller hos en befintlig anställd. Även dokumentation om hur identitetskontrollen ska genomföras, vad som ska kontrolleras och hur det ska lagras är en vanlig brist hos många organisationer.
Otillåten påverkan, spionage och sabotage
Människor som lever under falsk identitet har byggt sitt liv på en lögn och förlorar i många fall mer än bara arbetet vid ett avslöjande. Den falska identiteten används även vid bankbesök, vid kontakt med myndigheter och för att skaffa boende.
Det gör personer som verkar med falska ID-handlingar extra känsliga för yttre påverkan. Exempelvis om den kriminella organisation som tillhandahållit de falska ID-handlingarna skulle få egenintressen hos den arbetsgivare som anställt individen, eller hos arbetsgivarens uppdragsgivare.
Stölder
Det är vanligt att människor som använder falska ID-handlingar verkar under flera identiteter. När en person lyckats få anställning under en av dessa identiteter, så kan det bli svårt att ställa personen ansvarig vid stölder. Finns ett uppsåt hos kandidaten redan vid anställnings så riskerar arbetsgivaren i fråga förlust av både egendom och information.
Olycka och tillbud
Om en person förolyckas eller skadas i tjänsten, och det i efterhand framkommer att arbetsgivaren inte visste vem personen egentligen var, kan arbetsgivaren ställas inför flera obekväma utmaningar. Inte minst i samtal med myndigheter och försäkringsbolag.
Brott mot utlänningslagen
Svenska arbetsgivare är enligt lag skyldiga att säkerställa medarbetares rätt till arbete i Sverige. Arbetsgivaren riskerar böter eller fängelse om man anställer en person som inte har rätt att arbeta i Sverige.
Utlänningslagen
20 Kap. Bestämmelser om straff m.m
5§ Till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd, om utlänningen
1. inte har rätt att vistas i Sverige, eller
2. har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.
Negativ varumärkesexponering till följd av avslöjande
Negativa varumärkesexponering är något som företag riskerar att drabbas av vid avslöjanden som vittnar som undermåliga kontroller av arbetsförhållanden. Detta blev påtagligt efter att flera myndigheter genomfört en gemensam kontroll av arbetsplatsen vid bygget av Northvolt i Skellefteå.
Viktigt att notera är att huvudentreprenören även ansvarar för att underentreprenörerna gör rätt, något som tingsrätten fastslog i en dom mot Skanska under 2021.
Bait and switch-intervjuer
Bait and switch-intervjuer bygger på att en person går på arbetsintervjun och säkrar anställningen. Personen kan både identifiera sig med BankID och har rätt till arbete i landet. När det sedan är dags för första arbetsdagen så är det däremot en annan person som dyker upp och visar upp en förfalskad ID-handling med exakt samma namn och personuppgifter som personen som varit på intervjun.
Då många intervjuer genomförs centralt är det svårt för ansvarig chef på plats att avgöra om det verkligen är rätt person som dyker upp till arbetet.
Det här tillvägagångssättet har använts för att etablera människor på den svenska arbetsmarknaden, där utsatta människor utnyttjas som brottsverktyg av kriminella för att få ut pengar i form av löner från arbetsgivaren.
Människor som lever under falsk identitet har byggt sitt liv på en lögn och förlorar i många fall mer än bara arbetet vid ett avslöjande. Den falska identiteten används även vid bankbesök, vid kontakt med myndigheter och för att skaffa boende.
Det gör personer som verkar med falska ID-handlingar extra känsliga för yttre påverkan. Exempelvis om den kriminella organisation som tillhandahållit de falska ID-handlingarna skulle få egenintressen hos den arbetsgivare som anställt individen, eller hos arbetsgivarens uppdragsgivare.
Stölder
Det är vanligt att människor som använder falska ID-handlingar verkar under flera identiteter. När en person lyckats få anställning under en av dessa identiteter, så kan det bli svårt att ställa personen ansvarig vid stölder. Finns ett uppsåt hos kandidaten redan vid anställnings så riskerar arbetsgivaren i fråga förlust av både egendom och information.
Olycka och tillbud
Om en person förolyckas eller skadas i tjänsten, och det i efterhand framkommer att arbetsgivaren inte visste vem personen egentligen var, kan arbetsgivaren ställas inför flera obekväma utmaningar. Inte minst i samtal med myndigheter och försäkringsbolag.
Brott mot utlänningslagen
Svenska arbetsgivare är enligt lag skyldiga att säkerställa medarbetares rätt till arbete i Sverige. Arbetsgivaren riskerar böter eller fängelse om man anställer en person som inte har rätt att arbeta i Sverige.
Utlänningslagen
20 Kap. Bestämmelser om straff m.m
5§ Till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd, om utlänningen
1. inte har rätt att vistas i Sverige, eller
2. har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.
Negativ varumärkesexponering till följd av avslöjande
Negativa varumärkesexponering är något som företag riskerar att drabbas av vid avslöjanden som vittnar som undermåliga kontroller av arbetsförhållanden. Detta blev påtagligt efter att flera myndigheter genomfört en gemensam kontroll av arbetsplatsen vid bygget av Northvolt i Skellefteå.
Viktigt att notera är att huvudentreprenören även ansvarar för att underentreprenörerna gör rätt, något som tingsrätten fastslog i en dom mot Skanska under 2021.
Bait and switch-intervjuer
Bait and switch-intervjuer bygger på att en person går på arbetsintervjun och säkrar anställningen. Personen kan både identifiera sig med BankID och har rätt till arbete i landet. När det sedan är dags för första arbetsdagen så är det däremot en annan person som dyker upp och visar upp en förfalskad ID-handling med exakt samma namn och personuppgifter som personen som varit på intervjun.
Då många intervjuer genomförs centralt är det svårt för ansvarig chef på plats att avgöra om det verkligen är rätt person som dyker upp till arbetet.
Det här tillvägagångssättet har använts för att etablera människor på den svenska arbetsmarknaden, där utsatta människor utnyttjas som brottsverktyg av kriminella för att få ut pengar i form av löner från arbetsgivaren.
I England har man infört “right-to-work” och “right-to-rent” regler för att säkerställa att de som arbetar och bor i landet har rätt till det. Enligt en ny rapport har man i upptäckt att 17% av de falska ID-handlingar som avslöjats i landet under 2022 är inom vårdsektorn. Uthyrning av bostäder landade på andraplats (14%) och arbetskraft till byggindustrin först på en tredjeplats (13%).
Troligen är skillnaderna mellan England och Sverige små och mörkertalet på den svenska arbetsmarknaden stort.
Bristfälliga ID-kontroller har redan bidragit till allvarliga konsekvenser för ett börsnoterat vårdföretag, som under början av 2023 tappade över 50% i börsvärde efter att bland annat ha använt arbetskraft utan rätt till arbete i Sverige.
Vidare så har tjänster som lagad mat till dörren via cykelbud, billiga taxiresor hem från krogen, paket och matkassar från lager till dörr samma dag samt städ och servicetjänster blomstrat de senaste 10 åren. Många lever idag med uppfattningen att det framför allt är IT som möjliggjort dessa tjänster.
Troligen är skillnaderna mellan England och Sverige små och mörkertalet på den svenska arbetsmarknaden stort.
Bristfälliga ID-kontroller har redan bidragit till allvarliga konsekvenser för ett börsnoterat vårdföretag, som under början av 2023 tappade över 50% i börsvärde efter att bland annat ha använt arbetskraft utan rätt till arbete i Sverige.
Vidare så har tjänster som lagad mat till dörren via cykelbud, billiga taxiresor hem från krogen, paket och matkassar från lager till dörr samma dag samt städ och servicetjänster blomstrat de senaste 10 åren. Många lever idag med uppfattningen att det framför allt är IT som möjliggjort dessa tjänster.
Bedömare pratar om allt mellan 50 000 och 500 000 individer. Exakta siffor finns inte men mörkertalet är sannolikt stort.
Sistec är det enda företaget i Sverige som har specialiserat sig på identitetsvalideringar av individer. Detta erbjuds som tjänst till företag som vill göra rätt. Vi har genomför ca 250 000 kontroller på individer som ska anställas eller ges access till en arbetsplats. I det arbetet avslöjas förfalskningar varje vecka.
Sistec släppte nyligen en rapport om falska ID-handlingar på den svenska arbetsmarknaden under 2022 som går att ladda ner här:
Migrationsministern Magdalena Malmer Stenergards till Expressen 2022-12-05:
”Enligt regeringen handlar det om över 100 000 personer som vistas i Sverige illegalt”
Debatt i Sveriges riksdag, Interpellation 2021/22:166:
”Migrationsverket bedömde 2017 att det finns nära 60 000 individer registrerade med två eller flera kända identiteter hos Migrationsverket.”
Polisen i Svt om falska pass 2015
”Förfalskningarna är så pass välgjorda att det krävs laboratorieundersökningar för att se att det är förfalskningar”…”mörkertalet är enormt när det kommer till förekomsten av falska pass”.
Sistec är det enda företaget i Sverige som har specialiserat sig på identitetsvalideringar av individer. Detta erbjuds som tjänst till företag som vill göra rätt. Vi har genomför ca 250 000 kontroller på individer som ska anställas eller ges access till en arbetsplats. I det arbetet avslöjas förfalskningar varje vecka.
Sistec släppte nyligen en rapport om falska ID-handlingar på den svenska arbetsmarknaden under 2022 som går att ladda ner här:
Migrationsministern Magdalena Malmer Stenergards till Expressen 2022-12-05:
”Enligt regeringen handlar det om över 100 000 personer som vistas i Sverige illegalt”
Debatt i Sveriges riksdag, Interpellation 2021/22:166:
”Migrationsverket bedömde 2017 att det finns nära 60 000 individer registrerade med två eller flera kända identiteter hos Migrationsverket.”
Polisen i Svt om falska pass 2015
”Förfalskningarna är så pass välgjorda att det krävs laboratorieundersökningar för att se att det är förfalskningar”…”mörkertalet är enormt när det kommer till förekomsten av falska pass”.
Sveriges domstolar har det senaste året börjat ta frågan på allvar.
Många som det senaste året har fälts för brott mot utlänningslagen, har fälts för oaktsamhetsbrott. Domstolen har alltså konstaterat att det inte har funnits något uppsåt, men att den åtalade arbetsgivaren inte heller har gjort tillräckligt för att säkerställa rätten till arbete.
Även Polisen, Skatteverket och arbetsmiljöverket och en rad andra myndigheter har det senaste året påbörjat åtgärder för att angripa problemet. Inte minst genom den nya A-krim satsningen.
Svenska arbetsgivare skulle kunna vara till stor hjälp i det här arbetet genom att endast anställa personal efter säkerställd identitet.
Många som det senaste året har fälts för brott mot utlänningslagen, har fälts för oaktsamhetsbrott. Domstolen har alltså konstaterat att det inte har funnits något uppsåt, men att den åtalade arbetsgivaren inte heller har gjort tillräckligt för att säkerställa rätten till arbete.
Även Polisen, Skatteverket och arbetsmiljöverket och en rad andra myndigheter har det senaste året påbörjat åtgärder för att angripa problemet. Inte minst genom den nya A-krim satsningen.
Svenska arbetsgivare skulle kunna vara till stor hjälp i det här arbetet genom att endast anställa personal efter säkerställd identitet.
Kontaktinformation
Sistec AB
Storgatan 26
171 63 Solna
Tel: 010-179 00 90
info@sistec.se
Storgatan 26
171 63 Solna
Tel: 010-179 00 90
info@sistec.se
Följ oss
Medlemmar i SäkerhetsBranschen
Copyright 2018 - 2024 SISTEC AB | All Rights Reserved | Powered by SISTEC AB 559186-0548